De flesta lite äldre hus i Sverige är byggda med en stomme av timmer. Att man byggde dem av materialet då innebar en hel del praktiska fördelar, även om man idag kanske delvis gör det av estetiska skäl. Tekniken, som har många år nacken, är inte bara enkel och praktiskt. Den får nästan rentav anses vara genial.
Allt byggnadsmaterial kunde tas från platsen där huset byggdes. De huggna knutarna gjorde att timret kunde sättas ihop enkelt. Att spika ihop dem vore överflödigt, om huset var ihopsatt på ett bra sätt. Tätningsmaterialet, som antingen var mossa eller lin från åkern, fanns också på plats. Stenar till husgrunden brukade inte heller vara några problem att hitta i närheten av byggplatsen. Inte sällan la man dessutom grunden på en liten högre plats i terrängen, så att man slapp tänka på dränering.
Med dagens miljötänk bör timmerhus vara mycket eftersträvansvärda. Den som behöver göra en fasadtvätt kan dessutom göra det med naturliga medel på effektivt vis. Även vad gäller husvården idag finns många miljömärkta produkter på marknaden (inte bara för fasadtvätt), vilket gör det enkelt att leva i ett med naturen.
Funktionalistiskt
Termen funktionalism förknippar vi vanligtvis med 60- och 70-talens effektiva planlösningar i lägenheter och hus. Timmerhus, som fanns långt innan dess, skulle också kunna beskrivas med begreppet. Stockarnas längd gav huset dess mått och rummen dess storlekar. En annan praktisk fördel är att de kan flyttas runt och byggas på hur mycket som helst när de en gång väl är byggda. Den enkla husvården, att göra en fasadtvätt som nämnt ovan till exempel, är inte heller obetydlig.